Regeringen reviderade ned sin prognos för BNP-tillväxten 2026 från 2,8 till 2,3 procent. Geopolitisk oro och turbulens i omvärlden anges som huvudskäl bakom revideringen.

Omvärlden pressar tillväxten

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade den reviderade prognosen i samband med vårpropositionen den 6 maj. “Världen och omvärlden är brutalt turbulent och vi påverkas mycket av det”, sade hon vid pressträffen.

BNP-tillväxten för 2026 sänks från mars-prognosen på 2,8 procent till 2,3 procent. För 2027 pekar prognosen däremot uppåt. Tillväxten väntas bli 2,7 procent, jämfört med tidigare beräknade 2,5 procent.

Arbetsmarknaden påverkas

Revideringen påverkar även synen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten väntas falla från 8,8 procent föregående år till 8,5 procent under 2026, men det är en något svagare förbättring än vad mars-prognosen angav. Då var bedömningen 8,4 procent.

Hormuzsundet pekas ut

Svantesson lyfte fram situationen i Mellanöstern som en central osäkerhetsfaktor för den globala återhämtningen. Energileveranser via Hormuzsundet beskrevs som en kritisk faktor. “Läget förändras snabbt, minst sagt snabbt, runt Mellanöstern men också världsekonomin”, sade finansministern.

Regeringen uppgav att den utreder stödåtgärder för utsatta grupper, bland andra lantbrukare. Situationen som helhet bedömdes som “ytterst osäker”.